Vårens föreläsningsserie "Antiken som handelsvara – jakten på kulturarvet" i samverkan med Svenska Rominstitutets vänner uppmärksammar en långvarig och samtidigt mycket aktuell problematik – hoten mot och bevarandet av antikens konst och kulturarv.
I fyra föreläsningar av Maria Dahlström, Kristian Göransson, Magnus Olausson och Martin Olin belyses en rad olika frågeställningar som rör museernas roll historiskt och idag som förvärvare och förvaltare av antikens konstskatter liksom också skyddet av kulturegendom under pågående krig och konflikter.
”Vem äger antiken?” har länge varit och förblir en central fråga i den internationella museivärlden och i det politiska spelet stater emellan. Hur arbetar museer och andra samlingsinstitutioner med frågor som proveniens och repatriering? Historiska perspektiv på samlartraditioner, förvärv, krigsbyten, systematisk plundring och illegal handel med antikens konst och arkeologiska föremål behandlas ingående.
Sverige låg utanför det område som under antiken koloniserats och behärskats av det romerska riket. Likafullt kom antik skulptur och spolier med associationer till det romerska imperiet att fungera som viktiga symboler för den nyblivna stormaktakten Sverige. Antiker fanns bland krigsbytet från Prag 1648, vilket skänkte prestige och markerade landets höga maktambitioner. Drottning Kristinas samling i Stockholm och senare Rom kom att inspirera Gustav III i hans konstsamlande. När kungen förvärvat Apollo Musagetes och de nio muserna ansåg hans handsekreterare Adlerbeth att detta kunde rättfärdigas eftersom Stockholm enligt honom var det nya Rom. På samma sätt resonerade general Napoleon Bonaparte när han i mycket större skala berövade Rom på de mest ryktbara antika skulpturerna och förde dem till världskonstmuseet Louvren i Paris.
Magnus Olausson är docent i konstvetenskap och seniorforskare vid Nationalmuseum. Han var i tolv år museets samlingschef. Olausson är specialist på 1700-talets konst och arkitektur. År 1993 publicerade han sin forskning om Gustav III:s samlande av antik skulptur i Nationalmusei årsbok Kongl. Museum – Rum för ideal och bildning.
En stor del av det materiella kulturarvet från den grekisk-romerska antiken återfinns i instabila delar av världen och i länder som under lång tid varit drabbade av krig och konflikter. De mest kända (eller ökända) exemplen utgörs av Syrien och Afghanistan, men på många andra platser pågår omfattande plundring och förstörelse. Och så är fallet även i länderna vid Medelhavet.
I föredraget belyses några aktuella exempel liksom det arbete som idag pågår för att skydda det antika kulturarvet och stoppa den illegala handeln.
Kristian Göransson är docent och universitetslektor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet. Han har tidigare varit direktör för Rominstitutet 2013–2019 och intendent på Medelhavsmuseet 2007–2013. Hans forskning rör framför allt grekerna på Sicilien och i Nordafrika samt handel och ekonomi under antiken.
Föredraget arrangeras i samverkan med Svenska Rominstitutets vänner.
Fler tillfällen i programserien
5 mars kl. 18:00 - 19:00 Samlingar och samlarmani - Från fynd till föremål med Maria Dahlström
Årskort kostar 250 kr, gäller i 365 dagar från inköpsdatum och ger inträde till Världskulturmuseernas fyra museer: Etnografiska museet, Medelhavsmuseet, Östasiatiska museet* i Stockholm samt Världskulturmuseet i Göteborg.
*Östasiatiska museet stänger maj 2024 för ombyggnation och beräknas öppna igen 2026.
Årskortet ger också, bland annat, rabatterat pris på flera programpunkter och specialutställningar.